En sak jag tänkt på som kommit upp lite här och där när jag läst boken är att Martin, även fast han är så ung där jag är i boken, funderar mycket över saker och ting. Justför att han är så ung så blir dessa funderingar om simplare saker såsom att hundar inte kommer upp i himlen till exempel. Men vid ett tilfälle i boken så står det i att Martin utan att veta det längtade efter något som skulle få honom att gråta och detta tycker jag visar på ett djup i honom. Dett djup blandat med att han överanalyserar saker tror jag kan komma att bli ett problem senare i boken då jag tror att ju äldre han blir så kommer dessa funderingar leda till slutsatser som inte alltid är så glada och kanske också att han hänger kvar vid saker för att han går igenom dom för mycket och då kanske inte vågar eller vill gå vidare. det är från detta jag tror att citatet "här stod den stilla, tiden. det är med förändringarna man mäter tidens gång, jag har ingenting att mäta den med" kommer ifrån. Jag tror att detta citat betyder att han själv, hans inre, inte förändras, och som sagt så tror jag att detta kan bero på just att han tänker för mycket och hakar upp sig på saker och att hans slutsatser av allt funderande kan vara så hemska att han inte vill/vågar gå vidare utan istället står och stampar på samma punkt och inte vågar ta risken att låta sig själv förändras.

ännu en förutspåelse a la gonzalez. hoppas ni gillade den!!

"jag går mot döden vart jag går"

Detta citat hittas i boken på sida 45. I boken så framförs citatet på ett skämtsamt sätt men jag måste säga att citatet beskriver den enda säkra saken ivåra liv. Att vi kommer dö. Allt annat är osäkert och allting kan hända hela tiden men den enda saken i våra liv som är 100% säkert är att vi kommer dö. Detta är något jag faktiskt tänkt på ett antal gånger och det jag åter får fram i huvudet av detta tänk är att man ska leva för dagen men också tänka på framtiden. Man SKA unna sig saker men man behöver inte häller gå till överdrift. utsätt dig själv för risker men tänk också på att det gäller att överleva. ett exempel man kan använda är till exempel att man kan unna sig några godisar på lördagskvällen men man behöver fan inte trycka i sig hela påsen!

haha, blev lite tips från coachen där men hoppas ni gillar det! herrå

hej igen! Detta inlägg blir tilll mesta dels ett svar på kommentaren jag fick i tidigare inlägg. Denna kommentar handlade om ifall dagens ungdom är för skyddade i form av att man inte har lika mycket ansvar nu när man är tonåring som man hade då och ifall det är så att vi blir för curlade av till exempel föräldrar genom att dom tar handom allt så fort något händer.

jag tror att detta absolut kan vara fallet men jag är inte säker på att det är så dåligt. Självklart så måste vi unga få ta eget ansvar och jag kan bli sjukt irreterad ibland på barn som blir för curlade av sina föräldrar, typ när dom får skjuts överallt och när de får vad de vill. Jag har till och med varit med om att en kompis klagat över att hon hade för mycket pengar. Sånt kan irreterar mig något brutalt! Men som sagt så tycker jag att det är bra att vi i dag får mer stöd än vad jag kan tänka mig att undomar fick på Martins tid då man i princip var vuxen och skulle klara sig själv i min ålder. Jag tycker detta därför att jag vet av egen erfarenhet att man villl och behöver sina föräldrars stöd som tonåring. Detta stöd behövs främst, i alla fall för min del, när man tror att man är tillräckligt vuxen för att göra saker och inte är det. Då finns föräldrarna där som dom enda fasta pålitliga personerna man har i sitt liv. Jag har upplevt detta flera gånger och ofta är det inte trevligt. För för mig har det, på senaste tiden, varit så att jag behövt en rejäl utskällning för att jag ätit av de föbjudna äpplet och gjort något jag inte fått göra. Det har varit allt ifrån att jag behövt åka polisbil till att jag skolkat men dom finns alltid där och smäller en i bakhuvudet (bildligt talat) och ser till att man sköter sig. Och även fast de är hårda och det är jobbigt att bli utskälld så avslutar de med att förtydliga att de fortfarande älskar en.

så min slutsats är alltså att jag hellre har en mer skyddad ungdom, en sån som jag har, och blir lite små curlad och låter det bli lite av föräldrarnas jobb att bestämma hur mycket ansvar jag själv ska få ta och också när jag ska få ta det här ansvaret, och detta kan och har varit väldigt frustrerande men jag vet ändå att det är bäst så. Såhär vill jag mycket hellre ha det än att ha det som på Martins tid då man som sagt i princip var vuxen i min ålder för jag skulle aldrig klara av det men eftersom dom som levde då aldrig haft det som vi har så funkade det säkert prima för dom. Det ska också bli intressant att se mer skillnader och likheter mellan Martins och min egen ungdom i fortsättningen av boken och att se om Martins ungdom förändras och går mot den ungdom jag har idag i takt med att tiden går i boken.

detta var allt för nu, hejdå!!!

hejhej! jag får se till köra några blogg inlägg på en gång nu eftersom jag varit lite lat på senaste tiden.

ja, vad är tid? frågan jag fick i kommentaren i mitt förra inlägg var just det. eller mer exakt så var den hur man mäter tid och bokstavligt så är det ju så att vi mäter tid med hjälp av klockor som räknar varenda liten sekund, minut, timme, dag och år av våra liv men personligen när jag tänker tillbaka på mitt eget liv så har jag mätt tid genom förändring, just som citatet på bokens framsida säger. det har vart alltifrån förändringar i mig som person till förändringar i min tillvaron såsom att människor runtom mig förändrats, jag har bytt umgängeskretsar och börjat umgås med nya vänner och glömt gamla. allt som hände inom en själv och runt omkring förändrar saker och det är just så jag kan skilja på olika tider i mitt liv. till exempel så var en förändring i mitt liv där jag kan skilja en "tidsperiod" från en annan var när jag bytte skola till RWS bromma. detta är för att min dagliga miljö helt föbyttes och tonvis av nya personer kom in i mitt liv, både bra och dåliga.

jag ska då läsa boken Martin Bircks ungdom. den tror jag handlar om en kille som då heter Martin Birck och som bor i stockholm och jag tror att det kommer att handla om hur hans ungdom var och hur hans omgivningar och världen i sig förändra  medans han då växer upp och blir vuxen. "det är med förändringarna man mäter tidens gång, jag har ingenting att mäta den med". detta är ett citat som står på bokens framsida och jag tror att det citatet summerar bokens handling rättså bra just därför att jag tror att ett av bokens teman kommer att vara just att Martin inte vill vara med om förändring eller helt enkelt inte tar någon notis om förändringar som sker runtom honom utan fortsätter leva som han vill. jag tror också att boken kommer vara rättså rolig med hjälp av en del ironi för att det står på baksidan av boken att författaren brukade anvnda ironi i de böcker han skrev.
jag tror att jag själv anske kommer kunna dra parralleller till mitt eget liv just för att boken, tror jag, handlar om en kille som växer upp och blir vuxen, och det är just det jag själv går igenom, för varje dag som går så lämnar jag själv mer och mer av barndomen bakom mig och kommer närmre vuxenvärlden.

ja, det här är vad jag tror att oken kommer handla om, men vad vet jag, har ju liksom inte börjat läsa dne än.